Göta Kanal

 
Det är slutet på Maj och jag har precis kommit till Göteborg för att mönstra på fartyget M/s Diana som under de tre närmsta månaderna kommer vara mitt hem och arbetsplats. Hon är byggd på Finnboda Varv år 1931 och under sommarmånaderna seglar hon mellan två hav, över sju sjöar och genom 58 slussar i Göta Kanal på sin resa mellan Göteborg och Stockholm. Vi är 10 besättningsmän och 40 passagerare som tillsammans färdas genom ett somrigt Sverige under den sex dagar långa turen från kust till kust.
 
M/s Diana bredvid M/s Wilhelm Tham vid Packhuskajen i Göteborg
 
 
Från kust till kust
 
Jag arbetar i restaurangen och ska ansvarar för att gästerna varje dag får frukost, två rätters lunch och tre rätters middag. Det är bara två dagar kvar till årets första resa, i övermorgon kastar vi loss och det är mycket som ska göras. Champagne och vita viner ska kylas, spritförrådet fyllas upp och öl ska lastas i förpiken. Under däck är det trångt, 400 dukar och 1200 linneservetter trängs med lakan, badrockar och handdukar. Uppe i matsalen ska glas och bestick putsas, salt och pepparkar fyllas upp, menykort sorteras och blommor till bordsdekorationer tas emot. Styrman ser till att tillräckligt med diesel bunkras och färskvattentankarna fylls upp. En matros svabbar däck och putsar mässing. Hyttvärdinnan ser till att samtliga hytter ombord är iordningställda och kockarna har redan börjat laga mat. Allt måste vara toppskick innan gästerna anländer.
 
 
 
Matsalen
 
 
 
Första dagen
 
Klockan närmar sig nio och folk har redan börjat samlats nere på kajen. Det doftar av nybakade wienerbröd och kanelbullar från byssan och jag har kokat kaffe till välkomstfikat. I matsalen är borden dukade och jag tillsammans med min kollega är redo att välkomna gästerna. Kapten, styrman och guiden tar emot nere på kajen, den övriga besättningen är upptagen med att hjälpa gästerna med bagage och visa dem till deras hytter. Efter en stund fylls också matsalen med kaffesugna tyskar, engelsmän, schweizare, australiensare och även några svenskar. Vissa reser i grupp, andra ensamma. Det äldre tyska paret ber genast om att få bli placerade vid bord nummer ett till middagen och den ensamresande australiensiska damen ger besked om att hon är vegetarian. En herre är glutenintolerant och en annan äter inte fisk. Det är mycket som skal koordineras med byssan redan innan första lunchen så att alla önskemål och behov kan tillgodoses så att gästerna får en behaglig vistelse ombord.
 
Plötsligt känns en lätt vibration igenom fartyget då kapten startar motorerna. Nästan alla gäster lämnar matsalen för att gå ut på däck när vi kastar loss från Packhuskajen i Göteborg och långsamt glider ut ur hamnen och börjar vår långa resa upp igenom Sverige. Snabbt dukar vi om matsalen för resan första lunch, Bohuslänsk fisksoppa står på menyn. Medans gästerna äter seglar vi sakta men säkert uppför Göta Älv som tar vi oss till Lilla Edet och resans första sluss, efter ett par timmar når vi Trollhättan och sent framåt kvällen lägger vi slutligen till i Vänersborg som är vår natthamn.
 
Den berömda gong-gongen som signalerar till gästerna att maten är serverad! Tack Bernt för bilden!
 
 
 
Andra dagen
 
Redan klockan fem nästa morgon lämnar vi Vänersborg och seglar ut på Vänern med kurs mot Magnus Gabriel de la Gardies Läckö Slott. Efter en härlig sjöfrukost stiger gästerna av för att besöka slottet och vi i besättningen passar på att ta sommarens första bad. Det är kallt, mycket kallt, men efteråt värmer vi oss i solen på fördäck. Därefter går vi ut på Vänern för att efter lunch komma fram till Sjötorp och den första slussen som tar oss in i kanalen. Sakta glider vi fram genom det gröna landskapet och det känns först lite märkligt att faktiskt åka båt mellan åkrar och ängar. Plötsligt under middagen får gästerna syn på ett par kor som stirrar lojt på oss när vi passerar deras betesäng. Sent denna kväll lägger vi till i slussen i Hajstorp där vi tillbringar natten.
 
 
 
Vi närmar oss Läckö Slott
 
 
 
Tredje dagen
 
Vi lämnar Hajstorp bakom oss och kommer till Töreboda, glider sakta fram i Bergskanalen, passerar Tåtorp, seglar över den vackra sjön Viken och kommer så fram till Forsvik. Det är här, i kanalens äldsta sluss från år 1813, som den religösa familjen Kindbom möter oss med blommor, Pärleporten, Du Store Gud och Amazing Grace på saxofon. Det kan tilläggas att jag har blivit frälst ett antal gånger denna sommar. När slussvakten sedan öppnar portarna smyger vi sakta vidare och ut på Vättern. På andra sidan sjön väntar den lilla idylliska staden Vadstena på oss. När gästerna går i land för att besöka Vadstena slott och klosterkyrkan, passar vi i besättningen på att hålla en säkerhetsövning. Man över bord är temat och vi lyckas fiska upp praktikanten som fick agera nödställd. Därefter är det dags för gästerna att stiga ombord och vi kastar sedan loss och sätter kurs mot Motala. Staden, som ritades av kanalens grundare Baltzar von Platen, anses vara något av Göta Kanals huvudstad. Här ligger Kanalbolagets huvudkontor och Motala Werkstad där våra systerfartyg M/s Juno och M/s Wilhelm Tham är byggda. 
 
Underbar kväll i Motala, tack Lisa för bilden!
 
Fjärde dagen
 
Efter frukost öppnas vägbron i Motala och vi lämnar Vätterns kristallklara vatten och seglar åter igen in i kanalen. Via slusstrappan i Borenshult tar vi oss över sjön Boren och passerar sedan två akvedukter för att till sist komma fram till det mäktiga slussystemet i Berg. Med hjälp av 15 slussar klättrar vi sakta ner hela 40 meter till sjön Roxen. Det tar nästan en och en halv timme att ta sig ner för hela slusstrappan och vi passar på att gå ner till den lilla stranden för att ta ett dopp. Gästerna kommer tillbaka från sin promenad till Vreta klosterkyrka och dricker eftermiddagskaffe på akterdäck när vi lämnar den sista slussen och seglar ut över Roxen. På andra sidan sjön går vi åter igen in i kanalen och kommer sent om kvällen fram till Klämman som blir vårt nattuppehåll. Här, mitt i kanalen, är det absolut stillhet som råder och vi har dukar fram kaffe och avec på däck, tänt ljus och lagt fram filtar till gästerna som njuter av en sen svensk sommarkväll mitt i ingenstans.
 
Magisk kväll i kanalen
 
 
 
Femte dagen
 
Gästerna är morgonpigga och jag öppnar dörrarna till frukosten lite tidigare än vanligt. Det är hård åtgång på kaffe, ägg och bacon. Kanske därför att de flesta gäster väljer att stiga av i slussen i Carlsborg och promenera till vårt nästa stop 4 km bort som är Söderköping. Vi passar på att duka matsalen för lunch med det samma, så att också vi kan gå i land i Söderköping och njuta av en glass i solen. Förutom glass så är staden även känd för att det var här Astrid Lindgrens Madicken spelades in.
 
Jag rycker in och slussar i Söderköping
 
Till lunch lämnar vi Söderköping bakom oss och seglar vidare till Mem där kanalen invigdes den 26 september 1832 i närvaro av Kung Karl XIV Johan. Här lämnar vi Göta Kanal och glider ut på viken Slätbacken i Östersjön och styr vidare mot Stegeborgs slottsruin, för att därefter sätta kurs mot den gamla lotsstationen i Sävsundet där vi ska lägga till sent inatt. Men innan dess är det mycket som ska göras. Det är gästernas sista kväll ombord och kaptensmiddag står på programmet. Champagneglasen ska putsas och borden dukas inför kvällen. Nyplockade blommor efter kanalen ska klippas och sättas i vatten, skjortor strykas och slipsar knytas. Vid sjutiden bjuder kapten in till en skål i försalongen och därefter serveras middagen. Jordärtskocksoppa, hjort och cheesecake står på menyn. Det hålls tal, skålas och delas ut certifikat till alla gäster som ett bevis på att dom gjort hela resan från kust till kust. Några födelsedagsbarn uppvaktas och efter kaffe och avec är det rundvising i byssan och maskinrummet.
 
Dukat bord inför kaptensmiddagen
 
En gästs tolkning av M/s Diana från kajen i Stegeborg
 
 
Från min hytt
 
 
 
Sjätte dagen
 
Sista dagen på resan vaknar jag tidigt. Redan klockan fem på morgonen är det 25 grader varmt och jag tar mitt morgonkaffe på fördäck. Kanalen i all ära, men Östersjön är i min mening resans vackraste del. Jag älskar havet och missar aldrig denna bit av resan bland kobbar och skär i soluppgången.
 
 
 
 
 
Tidig morgon på Östersjön
 
 
Vi seglar upp efter östkusten och når Södertälje, där vi slussar in i Mälaren och stannar till vid vikingaön Birka. Fortsätter sedan förbi Drottningholms slott och vidare till Hammarbyslussen som leder oss ut i Saltsjön och den sista biten av resan innan vi slutligen lägger till vid Skeppsbrokajen i Gamla Stan i Stockholm. Gästerna samlas på däck, röda mattan rullas ut och bagage bärs iland. Här slutar resan igenom Sverige och gästerna tackas av personligen av alla i besättningen. Många stannar i Stockholm ett par dagar, andra reser vidare. Vi njuter av en kväll i huvudstaden innan det återigen nästa morgon är dags att välkomna nya gäster ombord och påbörja den sex dagar långa återresan till Göteborg igen.
 
Alla hjälps åt med att få iland gästernas bagage i Stockholm, tack Bernt för bilden!
 
Att jag fått tillbringa denna sommar ombord på M/s Diana är lite som att leva i Agatha Christies "Mordet på Orientexpressen". En resa bakåt i tiden som utan tvekan är det bästa sättet att (åter)upptäcka ett av Sveriges viktigaste kulturarv.

Kommentarer:

1 Helena:

Vad trevligt och bra skrivet. Din text lockar till en tur på kanalen.

Svar: Vad roligt att du tycker det!
gastronauten.blogg.se

2 Anonym:

Åh vad fint du har beskrivit resan!! Jag skulle gärna uppleva den någongång. Och jag har ju haft förmånen att vara ombord när Diana låg vid kaj i Stockholm i somras. Så jag vet att det är precis så fint som det ser ut på bilderna. Precis som du säger så för det tankarna till Orientexpressen. Fantastiskt! Kram mamma

Kommentera här: