Moderjord

 
Ingenting går upp mot gamla Skåne var det någon som sjöng och idag är jag beredd att hålla med. Solen skiner, det är varmt och har tagit bilen ner till min syster och hennes familj för att spendera helgen tillsammans med nära och kära. Det infinner sig genast ett lugn när man kommer fram till syrrans gård. Här finns ingen stress och naturen gör sig ständigt påmind med fågelsång, gröna träd, betande kor och porlande bäckar. För mig är det fantastiskt att få tillbringa ett par dagar i grönskan och bara vara.
 
 
 
Jag tycker extra mycket om att vara här av en speciell andledning, och det är hemodlat. Nästan allt som äts här kommer från den egna trädgården och det är något som gör mig så glad. Vi skördar potatis och färska kryddor till potatissalladen tio meter från köksdörren, plockar tomater, ruccola och dricker te på färsk mynta. Det är något speciellt med att själv skörda och tillaga de livsmedlen vi använder oss av. Något som jag tror många idag tyvärr aldrig får uppleva. Jag kommer ihåg min morfars trädgård som också var full av grödor som vi under somrarna satte tänderna i efter mormors omsorgsfulla långkok i köket. Vi fick lära oss hur naturen fungerar, till exempel att om man stoppar ner gamla potatisar i jorden så kommer det upp nya igen efter ett tag, att flädersaft är otroligt gott och att om man lägger in gurkan så kan man äta den hela vintern till köttbullarna med lingon som morfar plockat i skogen.
 
 
 
Jag tänker att det är något som framförallt alla barn borde få uppleva någon gång i livet och det är fantastiskt att min systers familj håller liv i traditionerna. Framförallt när jag ser hur många, både barn och vuxna, som i matbutiken inte har en aning om varifrån vår mat kommer ifrån. Hur ser salladsbusken ut? Är det där ett blåbärsträd? Hur länge ruvar hönan ett hårdkokt ägg?
 
 
 
 
Visst, jag kanske överdriver, men jag tror ändå att det är viktigt att vi är medvetna om vad vi äter. Framförallt att våra barn får vara med i köket. Experimentera, smaka, tycka om, tycka illa om, men framförallt vara delaktiga. Laga mat tillsammans! Mat för människor samman, mat är glädje, mat är kreativitet.
 
Smaklig måltid!
 
 

Kommentarer:

1 naessla.blogg.se:

Du fångar mina tankar precis. Det är helt ofattbart att så stor del av männskligheten inte längre vet hur man odlar/skaffar sig sin egen mat.

Mat är ju ändå något grundläggande, och att så många inte ens vet hur man skaffar sig det mest basala råvarorna är ju skrämmande. Befolkningen utanför industriländerna måste väl ömsom skratta ömsom gråta åt våra plastförpackade, kemikaliesprängda livsmedel.

Nu finns det ju, åtminstone i Sverige, en trend med hemodlat och närproducerat. Man får hoppas att den växer och håller i sig.

Svar: Vad roligt att det finns fler därute som tänker så!
gastronauten.blogg.se

Kommentera här: